-

Ja, ni märker ju.

Här går det inte undan. Men. Det enda man kan göra är ju att försöka.

Har invigt det nya året med att tappa 2 kilon. MYCKET trevligt. Har suttit och surfat runt på massa LCHF-bloggar och fastnat för idén och kört det sedan nyår. Mitt sötsug har inte synts till på en vecka och jag saknar det inte heller. Hoppas det aldrig kommer tillbaka!

Kände att det var dags att skriva av sig här lite grann men också promota min "nya" livsstil. Vill verkligen inte väga så här mycket som jag gör och har aldrig velat det. Men dåliga beslut (som inte grundar sig på ointelligens utan andra emotionella saker) och obra gener har gjort att jag hamnat här. Och nu är jag trött på det.

Mitt liv är värt mycket mer än att jag ska gå runt och känna mig begränsad på grund av min vikt. För oavsett hur mycket jag försökt förtränga det så har det faktiskt begränsat mig. Jag har framtidsdrömmar som jag vill förverkliga och dessa tänker jag inte göra i den kropp jag har nu. Jag vill skaffa barn inom de närmaste åren. Jag vill börja leda gympa igen. Jag vill börja dansa på Danscentret. Jag vill börja träna Frisbee igen. Jag vill kunna gå upp för trapporna här i Hagalund utan att storkna! Jag vill alldeles för många saker för att inte göra något åt det.

1 januari 2010 stannade vågen på 104,4 kilo. Det är minst 30 kilo för mycket. Det är konstigt att jag inte mår dåligare än vad jag gör. Men samtidigt har jag inte testat mig heller. Och med tanke på den historia av hjärt- och kärlsjukdomar jag har i släkten så måste jag göra något om jag inte vill sluta i rullstol eller kista när jag är 50.

Jag vill inte ha några nedslående kommentarer. Jag vill inte heller ha några pekpinnar. Jag vill bara ha pepp och stöd. För jag vill inte vara begränsad längre, varken till sinnet eller fysiken. sådeså.

Funderar på att lösenordsskydda bloggen. Vill ni i framtiden kunna läsa så skriv en kommentar med namn och emailadress så skickar jag lösen.

Sådär. Nu vet ni. 104,4 kilo den 1 januari. 102,2 den 8 januari. 70 kilo den 31 december?

2010-01-08 @ 17:23:14 Permalink

Kommentarer

Postat av: Anna

Jag vill såklart fortsätta att läsa=) //systeryster

2010-01-08 @ 18:01:39

Postat av: Emma

GO IDA!! Jag har läst ganska mycket om LCHF och om Annika Dahlberg (tror hon heter så) som förspråkar den "dieten" eller vad man nu ska kalla det. min mage har svårt för för mycket kolhydrater; jag äter nästan aldrig pasta. Det är mycket intressant hur personer blivit av med sitt sötsug och bl.a ledvärken; magproblem försvunnit.

20 poäng när vi läste är ju 30 poäng nu; så 60 poäng skulle jag egentligen ha för att undervisa i franska.. men så jobbar ju jag på en friskola också, och där så är de inte så noga med behörighet.. Hm.. inte bra..

Kämpa på Ida!!

2010-01-08 @ 18:58:56
URL: http://lifeasemmaknowit.blogg.se/

Postat av: linda

du kan göra det, det vet du! :) jag vill såklart läsa det förstår du va? :)kramar

2010-01-08 @ 20:26:40
URL: http://lindamarianordin.blogg.se/

Postat av: Camilla

Det här klarar du!!! Ska nog börja viktväkta igen. LCHF är grymmt effektivt men inte när man har familj känns det som. Vill äta den mat som dom andra äter, så där är viktväktarna bättre.

Och självklart vill jag läsa den blogg i fortsättningen!!!

Puss och kram från storasyster

2010-01-09 @ 11:43:12

Postat av: Marita

Bra skrivet Ida. Även om vi syns vaje dag och vi kan prata, stötta varandra varje dag så skulle det vara roligt att läsa på din blogg.Kram

2010-01-11 @ 23:02:47

Postat av: Linda

GO IDA!!!

Du kommer fixa det toppenbra!

Vill gärna få följa din resa även om du lösenordsskyddar!!

Sänder dig en massa lyckönskande tankar =)

Kraaamis

2010-01-14 @ 13:13:28

Trackback