glömde ju berätta att jag var iväg på föreläsning i onsdags. Mia Törnblom (Självkänsla nu, Mera självkänsla nu, Så dumt!) hade tillsammans med en Susanne Petterson lagt upp en föreläsning om hur man kan må bra i både det privata och på jobbet. Mia pratade mycket om självkänsla meda Susanne (som har en bakgrund inom idrottens värld) pratade om värdet av att bestämma sig, ansvar, mål och målförverkligande.

Har kommit på att hela mitt liv egentligen känns som ett riktigt halt bananskal som banat väg åt mig. allt har bara rullat på sedan gymnasiet, vips hade man jobb (men var det verkligen det jobbet jag ville ha?), vips pluggade man på högskolan (har jag egentligen studerat det jag verkligen vill bli, eller det alla förväntade sig att jag skulle bli?), vips fick man ett fast jobb (vad vill jag egentligen arbeta med?). Pratade med min chef angående just detta med mål och riktining i livet. som tur var så tog hon det inte som om jag inte ville ha den tjänsten jag nu besitter, men hon kände igen mycket och erbjöd sig att hjälpa till. riktigt schysst. pratade även med malin på jobbet (oxå 83a) och även hon har samma känsla om jag. vi brukar skämta om vår årgång och dess särdrag. riktigt roligt men läskigt.

vad har jag egentligen som mål? vad vill jag göra? vad vill jag inte göra? hur kan jag uppnå balans och harmoni?

känslan av att vilja ta tag i livet mitt bara växer. vill känna känslan av att det är jag som bestämmer och att det är jag som har valt. vill känna känslan av att ha ett driv. men hur? blir till att grunna mycket.

om ni får tillfälle att gå på någon av dessa två personers föreläsningar så ta chansen. fastän ni inte känner er precis som jag så får man sååå många kloka saker att tänka på. riktigt härligt och feel-good-aktigt!

puss på er!